Efter en natt med nästan ingen sömn, orkade jag inte ligga längre utan klev upp kl 5.30

Jag tog en dusch och där flödade tårarna i takt med vattenstrålarna.

Omkring kl 6.00 klev även Mats, Albin & min pappa upp. Vi åt frukost, men jag hade svårt att äta, kännde mig illamående.

Vi åker sen till sjukhuset, vi är där omkring kl 8.00

Ca 8.30 börjar dom sätta igång förlossningen. Personalen kommer med kaffe, smörgås & proviva och är väldigt gulliga. Klockan går men det händer inte så mycket. Personalen kommer med lunch åt oss båda, dom är så fina och vi känner oss väldigt väl omhändertagna.

Men gudarna ska veta att det inte är någon trevlig upplevelse vi är med om på detta ställe.

Förra förlossningen är oxå ett minne man gärna hade kunnat vara utan, naturligtvis älskar vi vår lilla gosse, men även det var en hemsk upplevelse när dom drog iväg med honom (han syresatte sig inte).

Vi funderar om vi någonsin ska få komma hit och gå här ifrån som världens lyckligaste mamma & pappa, som man ser andra göra.

Personalen förbereder för ryggbedövning, så jag behöver bara säga till när jag behöver/vill ha bedövning, jag ska inte behöva ha ont sägger dom.

Omkring kl 20.30 får jag ännu en tablett (som ska hjälpa att öppna & sätta igång mig). Dom pratat om vila, jag säger till Mats att jag INTE vill vila, nu vill jag få detta gjort. Jag orkar inte plågas mer.

Inget händer och kl 24.00 sätter dom in en tablett till och säger att om inget händer innan kl 01.00 så får vi sova, jag känner mig ganska nöjd med det svaret för nu känner jag mig helt slut.

Jag är upp och kissar en gång i timman under natten.